Preview Mode Links will not work in preview mode

Nov 6, 2019

Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Det fanns en rad problem med skatten, som att den den var progressiv och hade låga grundavdrag och i likhet med andra länder inbringade skatten i Sverige förhållandevis små intäkter: aldrig mer än cirka tre miljarder kronor, ungefär 0,1 procent av BNP. 

Det konstaterar forskaren Sebastian Escobar-Jansson, som i den här studien för SNS undersöker vilka lärdomar vi kan dra från den svenska arvsskatten så som den såg ut före avskaffandet. Studien tyder på att alla storlekar på arv underrapporterats, men att de stora arven underrapporterats mer och beräkningar tyder på att den genomsnittliga skattebetalningen skulle ha varit 30‒70 procent större om arven inte hade underrapporterats.

Sverige är i dag ett av få länder inom EU-15 som inte har en arvsskatt. Enligt författaren går det inte att uttala sig om vilken effekt en arvsskatt har för ett lands samlade offentliga finanser på längre sikt. Anledningen är att det bland annat saknas empirisk forskning kring hur stora effekterna av en arvsskatt är på sysselsättning och sparande i ett lands ekonomi.
I det här seminariet från SNS belyser Sebastian Escobar-Jansson argument både får och mot en beskattning av arv.