Preview Mode Links will not work in preview mode

Oct 17, 2019

Statliga utredningar har länge varit viktiga vägar till politisk konsensus och rationellt beslutsfattande i Sverige. Det gäller särskilt utredningar där en bred krets politiker deltar. En mycket stor del av svensk lagstiftning har sitt ursprung i förslag från statliga utredningar.


Tillsättningen av och förutsättningarna för de statliga utredningarna har dock förändrats och  antalet parlamentariska kommittéer har minskat drastiskt till förmån för särskilda utredare. Dagens parlamentariska läge – där stabila politiska majoriteter saknas – kan bidra till att utredningar missar att identifiera meningsskiljaktigheter i ett tidigt skede med följden en ökad polarisering.


Utifrån en unik databas har statsvetarprofessorn Carl Dahlström tillsammans med Erik Lundberg (Högskolan Dalarna) och Kira Pronin (University of Pittsburgh) undersökt statliga utredningar sedan 1990 när det gäller sammansättning, resurser och politiskt inflytande och presenterar i det här seminariet från SNS resultatet. De sammanfattas också i en SNS-rapport som publiceras samma dag. Studien kommenteras av riksdagsledamoten Lotta Finstorp, som har varit ledamot i flera parlamentariska kommittéer, Anna Hedborg, som har lett och deltagit i många statliga utredningar, samt Katarina Sundberg, med erfarenhet både som beställare av statliga utredningar på Regeringskansliet och som huvudsekreterare och kanslichef för Agenda 2030-delegationen.


Statsvetarprofessorn Bo Rothstein inleder seminariet med en diskussion om expertinflytande.