Oct 17, 2019
Statliga utredningar har länge varit viktiga vägar till politisk konsensus och rationellt beslutsfattande i Sverige. Det gäller särskilt utredningar där en bred krets politiker deltar. En mycket stor del av svensk lagstiftning har sitt ursprung i förslag från statliga utredningar.
Tillsättningen av och förutsättningarna för de statliga
utredningarna har dock förändrats och antalet parlamentariska
kommittéer har minskat drastiskt till förmån för särskilda
utredare. Dagens parlamentariska läge – där stabila politiska
majoriteter saknas – kan bidra till att utredningar missar att
identifiera meningsskiljaktigheter i ett tidigt skede med följden
en ökad polarisering.
Utifrån en unik databas har statsvetarprofessorn Carl Dahlström
tillsammans med Erik Lundberg (Högskolan Dalarna) och Kira Pronin
(University of Pittsburgh) undersökt statliga utredningar sedan
1990 när det gäller sammansättning, resurser och politiskt
inflytande och presenterar i det här seminariet från SNS
resultatet. De sammanfattas också i en SNS-rapport som publiceras
samma dag. Studien kommenteras av riksdagsledamoten Lotta Finstorp,
som har varit ledamot i flera parlamentariska kommittéer, Anna
Hedborg, som har lett och deltagit i många statliga utredningar,
samt Katarina Sundberg, med erfarenhet både som beställare av
statliga utredningar på Regeringskansliet och som huvudsekreterare
och kanslichef för Agenda 2030-delegationen.
Statsvetarprofessorn Bo Rothstein inleder seminariet med en
diskussion om expertinflytande.